Forskaren: ”Hur vi än gör är det inte hållbart”

Människan får i sig ett kreditkort med plast i veckan.
Samtidigt fortsätter plastnivåerna i naturen att öka.

Men än har ingen kunnat fastställa de exakta konsekvenserna av plasthotet.

– Hur vi än gör är det inte hållbart att ha så hög plastkonsumtion som vi har, säger Therese Karlsson, doktorand vid Göteborgs universitet.

Text: Frida Söderlund  Foto: Andreas Bardell

Grafik: Paul Wallander

 

2011

är Therese Karlsson på en segelbåt mitt ute på Atlanten.
Hon är någonstans mellan Brasilien och Gibraltar, inte en människa eller båt har varit i sikte på flera dagar.
Det hon och hennes medseglare möter är i stället något helt annat.

Plast.

Nästan varje dag flyter smörpaket, förpackningar eller plastpåsar emot skrovet på båten.
Trots att de är helt utan land i sikte.

– Vi såg inte en enda människa, men såg ändå plast nästan varje dag. Vi vet att sättet vi konsumerar i dag har många miljöeffekter, men plasten och nedskräpningen har en sån tydlig och synlig effekt. Det blir lätt att konkretisera. Vi vet att en flygresa orsakar väldiga utsläpp men det är svårare att relatera till, säger hon.

Therese Karlsson. Foto: Karl Jansson Therese Karlsson. Foto: Karl Jansson
Therese Karlsson. Foto: Karl Jansson

Therese Karlsson är doktorand vid Göteborgs universitet på institutionen för marina vetenskaper.

När forskarna vid Göteborgs universitet samlade in prover från sex stränder längst Bohuskusten hittades väldigt höga koncentrationer av mikroskräp.

Plast som fragmenterat, fallit sönder, och blivit så smått att det ser ut som sand.

– Nivåerna ökar hela tiden eftersom plast fortsätter att hamna i havet. Det finns historier om valar och sköldpaddor som verkar ha dött av plast i magarna. Frågan är vad som är tillräckligt mycket bevis för att någon ska känna att den här situationen inte är okej? För mig räcker det med skräpet på stränderna, det ska inte vara där, säger Therese Karlsson.

– I dag kan vi inte säga att plasten är vårt största miljöproblem, men det är en synlig konsekvens av sättet vi konsumerar på och hur det påverkar miljön. Eftersom det når så höga nivåer i vissa områden så ökar risken att det blir ett större problem i framtiden.

plast tillverkas i världen varje år

Exakt vilka konsekvenser plasten har vet inte forskarna än. På uppdrag av Världsnaturfonden gjordes en australiensisk sammanställning som visar att människan får i sig motsvarande ett kreditkort mikroplaster i veckan.

Plasten kommer från saker som dricksvatten, prylar, kläder och fisk.

Forskare från olika delar av Europa har gjort en sammanställning över vilka kemikalier som faktiskt används vid plastframställning.

– De kunde identifiera flera som används i plastförpackningar som kan ha negativ effekt på människors hälsa och på miljön, säger Therese Karlsson.

– Hur vi än gör är det inte hållbart att ha så hög plastkonsumtion som vi har. Det är också tydligt att det finns ett fortsatt problem med nedskräpning. Till och med normalt miljömedvetna människor kan få för sig att kasta en fimp på gatan.

”Problemet är användningen”

För att få en förändring tror Therese Karlsson att det handlar om att rikta fokuset på användningen av plast och inte bara materialet i sig.

– Det mest effektiva sättet att jobba på för att förändra det här är att förhindra att plasten hamnar i havet. Uppstädningen är nödvändig, men när plasten väl är i miljön kommer det inte att vara möjligt att städa upp helt, säger hon.

– Allting handlar om hur vi konsumerar. Mycket som hittas är engångsprodukter, det hade inte varit hållbart oavsett vilket material det hade handlat om. Så det är egentligen inte plast som är problemet, utan hur vi använder materialet.

Så vad kan man göra om man vill bidra till förändring?
– Det jag personligen tror allra mest på är den kraft som en individ har när det kommer till att ifrågasätta och be om förändring. Om jag bara låter bli att köpa en plastpåse gör det inte jättestor skillnad, men om jag ifrågasätter nödvändigheten att ens ha platsförpackningen gör det lättare att förändra, säger Therese Karlsson.

– Till skillnad från vissa klimatfrågor så finns det ingen som är plastskeptiker, som inte tror på att de skräpar ner. Men länken till vår användning av plast, den är inte där. Vår plastkonsumtion kommer att påverka oss.

Så lång tid tar det för de olika skräptyperna att brytas ner

Klicka på bilderna för att läsa mer

Källa: Håll Sverige Rent

presenteras av Seventh Generation