Dödsorsak: Människan

UPPSALA   Den lilla svenska valen obduceras noggrant.
Men redan vid en yttre genomgång kunde den slutgiltiga dödsorsaken misstänkas.

Tumlaren har drunknat på grund av fiskeredskap.

– Den mänskliga aktiviteten är den största dödsorsaken hos tumlare, säger Erik Ågren, veterinär på SVA.

Text: Frida Söderlund  Foto: Andreas Bardell

T

umlaren har ett ärr rakt över huvudet.
Ärret, som mest troligt är från en fiskelina eller ett nät, gestaltar ett tillfälle där den kom loss.

Men den här gången slutade det annorlunda.

Erik Ågren, veterinär på SVA, Statens veterinärmedicinska anstalt, pekar på jack och märken längs tumlarens flipprar och stjärtfena.

– Man ser små skador i kanterna, som kan vara från nät eller en lina som fastnat på ett par ställen. Hur farliga fiskeredskap är beror på vilket redskap det handlar om. Ibland trasslar de in sig och kan backa ur, men ibland fastnar de och drunknar, säger han.

Tumlaren, som kommit från Bohuskusten, visar tecken på att ha skadats av fiskeredskap eller nät. Den obduceras noggrant för att fastställa både eventuella yttre skador och inre sjukdomar.

Den här tumlaren visar tecken på just det. Att ha fastnat och drunknat.

Under några dagar obduceras tumlare från Västkusten, och några enstaka från Östersjön, av veterinärerna på SVA tillsammans med Naturhistoriska riksmuseet.

– Genom att obducera tumlarna kan vi få en miljöindikation och se hur haven mår. Historiskt sett har sälarna drabbats hårt av miljögifter och får problem med reproduktionen. Det har vi tittat på under lång tid i Sverige men när det gäller tumlarna har vi inte alls tittat på lika många, säger Erik Ågren.

– Men där finns också problemet med miljögifter och allmän nedskräpning, och det stora problemet med plast. Både stora bitar och mikroplaster som finns överallt utan att vi vet om det.

Tumlarna anläder djupfrysta till SVA från Bohuskusten. Några få är från Östersjön.

Hur skadligt är plast för djurlivet?
– Vissa djurarter drabbas mer av plaster än andra. Sköldpaddor som äter maneter tror att plastpåsar är mat och de mår inte alls bra av att ha det i magarna. Stora valar filtrerar vatten och får med sig flytande skräp, säger Erik Ågren.

– Havsfåglar visar sig ha mycket skräp. Djur som lockas av blänkande föremål kan lätt stoppa i sig plast och annat skräp. Antingen skadar det direkt genom att skapa blödningar i magsäcken, eller så smälter plasten delvis och täpper till.

Den mänskliga påverkan, hur skadlig är den?
– Den mänskliga aktiviteten är den största dödsorsaken hos tumlare, människan är den som ställer till det, det får man ha i åtanke. Det är inte sjukdomar.

Skräpet i havet skadar de marina djuren. I vissa fall fastnar djuren i plasten, andra gånger misstar de skräpet för mat.

Marina experter och entreprenörer längs Västkusten vittnar om problemet med just fiskeredskap.

En del av nedskräpningen längs Bohuskusten består av just det.

Gamla nät och redskap som dumpats i havet och som sedan ligger på botten och spökfiskar. När djuren fastnar i redskapen skadas de – eller dör.

– Bifångst är en av de vanligaste orsakerna. Det är vad man kallar ofrivillig fångst där individen fastnat och dött och sedan spolats upp på land, säger Erik Ågren.

Genom att ta prover på tumlarna kan veterinären på SVA också göra en analys på hur havet mår.

Erik Ågren går igenom tumlaren centimeter för centimeter. Varje märke på kroppens utsida dokumenteras och underhudsfettet mäts. Inälvorna gås igenom och magsäcken öppnas upp.

Tumlaren är till synes helt frisk och den tidiga bilden av drunkning bekräftas.

– Det är väldigt sannolikt att den här individen fångats i ett fiskenät eller fiskeredskap och drunknat, säger han.

I en annan tumlare hittar veterinärerna vad de tror är mikroplast. Men först i december kommer det slutgiltiga resultatet från laboratoriet.

– I dag vet vi inte exakt hur våra populationer drabbas eller hur de påverkas av plasten i havet, men med tanke på hur all plast flyter omkring är det naturligtvis en risk att det påverkar våra svenska djur också, säger Erik Ågren.

presenteras av Seventh Generation