SOTENÄS  Både turismen och fisket i de svenska kustkommunerna är i fara när fem badkar med plast flyter in varje timme.

– På sikt kommer det få stora konsekvenser. Jag vågar inte ens tänka tanken, säger Mats Abrahamsson, (M), kommunalråd i Sotenäs kommun.

Text: Frida Söderlund  Foto: Andreas Bardell

ton plast och skräp plockades ur havet längs Sotenäs kustlinje förra året.
2019 kommer inte att bli bättre.

Kommunen, med turiststäder som Smögen och Kungshamn, hamnar i ett kritiskt läge när fem badkar med plast flyter in utefter Bohuskusten varje timme.
Skräpet är direkt skadligt för kommunernas två näringsben: fisket – och turismen.

– Om det forsätter såhär kommer det att få stora konsekvenser på sikt. För mig är det otänkbart att tänka att det ens kan bli så. Vi är en tillverkningskommun med en fiskeindustri, och sedan har vi vårt andra stora ben som är besöksnäringen, säger Mats Abrahamsson, kommunalråd i Sotenäs kommun.

– Västkusten är en uppsamlare av allt skräp på grund av strömmarna och har vi stränderna fulla av skräp kommer vi inte få hit några turister. Havet måste bli friskare och må bättre. Jag vågar inte tänka tanken ens att det ska fortsätta eller bli värre.

Sotenäs kommun har i dag Sveriges enda marina återvinningscentral.

På många sätt är den avgörande för att kommunen ska kunna parera det enorma inflödet av plast längs kustlinjen.

Erik Goksøyr är utvecklare och projektledare på återvinningscentralen. Här jobbar de inte bara för att ta hand om plasten som hämtats ur havet utan också för att hitta sätt att återanvända det.

Även plast från östkusten hamnar på återvinningscentralen.

– Tidigare har nästan allt strandstädat material gått till förbränning, vilket är onödigt när det går att använda igen. Om man ser på östkusten ser det helt annorlunda ut vilken typ av plast som skräpar ner. Där är det inte lika mycket och mer juicekartonger som folk tappar i vattnet, säger han.

– Men internationellt sett är det en annan typ av plast. Bohuslän blir starkt drabbad av det. Här kommer stora plastprodukter från länder som England och Danmark. Det är mycket avfall från fiskeindustrin, från Sverige såklart, men också otroligt mycket från Norge.

Fiskenät består av flera olika beståndsdelar av metall, gummi, nät, rep och plast. Allt separeras för hand av de anställda på återvinningscentralen för att det ska kunna återbrukas och användas.

Att lämna avfall på deponi kostar mycket pengar, vilket har gjort att fiskeredskap ofta dumpats i havet.

– Det blir lätt att tappa en trål ute i havet då. Men nu vill vi ta tillvara på nät och redskap vi samlar in i stället för att skicka bort det. Är inte saker kostnadsfria har det varit lättare att tappa det i havet. Vi vill göra det lätt att göra rätt, säger Erik Goksøyr.

Text

Foto