Fiskekarta 2019

Makrill
(Scomber scombrus)
Längd upp till 60 cm
Torsk
(Gadus morhua)
Längd upp till 2 meter
Sill
(Clupea harengus)
Längd 15–30 cm

Fiskekarta 2050

Kam
(Pecten)
Längd cirka 20 cm
PET-flaska
(Plastic utrem)
Längd 20–33 cm
Diskborste
(Peniculus catino)
Längd cirka 24 cm

Larmet:

Snart mer plast än fisk i haven

Mikroplaster hittas i vävnaden på räkor och småfisk.
Havsfåglar dör med plast i magarna.
Stränder är täckta av skräp.

Om bara 30 år kan skräckscenariot bli verklighet.
År 2050 kommer det enligt FN att finnas mer plast än fisk i våra hav.

Text: Frida Söderlund Foto: Andreas Bardell

triljoner plastbitar flyter i dag omkring i världshaven.
Larmet från FN:s miljöprogram UNEP kom redan för två år sedan: situationen är på väg att urarta. Nedskräpningen hotar både haven och deras ekosystem.

Men världens plastkonsumtion har fortsatt att öka och varje år hamnar mellan 5 och 13 miljoner ton plast i haven.
Nu är skräckscenariot bara 30 år bort.
År 2050 kommer det enligt UNEP att finnas mer plast än fisk i våra hav.

TIPS:

6 sätt att minska din plastpåverkan på världen

1. Ha en egen take away-mugg!
Gillar du att köpa take away-kaffe? Ta med din egen mugg! Varje år kastas 2,5 miljarder plastmuggar i enbart Storbritannien. Sju miljoner – per dag.

2. Ta med egen flaska!
Plastflaskor är något av det som hittas mest på stränder världen över. Både flaskor och korkar är dåligt för natur och djurliv. Återanvänd och ta med en egen flaska om du behöver dricka vatten.

3. Säg nej till plastbestick!
Enligt statistik från Världsnaturfonden kan varje person spara ungefär 466 onödiga plastartiklar varje år om man börjar säga nej till plastbestick.

4. Säg nej till sugrör!
Behöver du inget sugrör, använd inget.

5. Köp te i lösvikt!
Undvik te och andra produkter inlindade i plast. Ofta finns alternativ där det inte använts plast i produktionen.

6. Använd inte glitter!
Glitter är mikroplaster som hamnar i vatten, mat, djur och fisk.

Källa: Världsnaturfonden

– Ur ett globalt perspektiv så handlar mycket om att det inte finns en ordentlig sophantering. Den måste förbättras. Men det är också tydligt att nedskräpningen fortfarande är ett problem, säger Therese Karlsson, doktorand på institutionen för marina vetenskaper på Göteborgs universitet.

Plast skadar marint liv

En rapport från UNEP visar på att plastproduktionen inte kommer att stanna av, i stället kommer den att öka tre till fyra gånger för att tillfredsställa efterfrågan.

Fortsätter liknande mängder att hamna i haven kommer till slut 99 procent av alla havsfåglar ha plast i sina magar. Enligt miljöprogrammet skadar det marina skräpet 600 levande djurparter.

Dödsorsak: Människan

– Fiskar och marina djur uppfattar plasten som mat och plasten hamnar i deras magar, som gör att de svälter ihjäl. I små djur, som makrill och räkor, kan man hitta plast som vandrat ut i vävnaden, säger Cilla Eklund på Västkustsiftelsen.

Kroppsvävnader kan inkapsla plast, vilket i sin tur innebär att marina djur kan föra vidare plasten när människor äter djuren som föda.

Samtidigt som havskrisen enbart är 30 år bort är FN:s globala mål för att lösa klimatkrisen satt till 2030.

Där ingår det att till 2025 ha förebyggt och avsevärt minskat alla slags föroreningar i havet.

– När plasten väl hamnar i miljön går den sönder, sjunker till havsbotten och transporteras långt. När den väl är där kommer det inte vara möjligt att städa upp helt. För att minska problemet måste man stoppa tillförseln, säger Therese Karlsson.

Här är länderna som säger nej till plastpåsar

Afrika är den kontinent som ligger i framkant när det gäller sin hantering av plastpåsar. Fler än 15 länder har antingen förbjudit dem helt eller satt en skatt på påsarna. Restriktionerna påbörjades redan i mitten på 2000-talet efter att nedskräpningen nått enorma nivåer.