Från idyll – till en
katastrofsituation

HAMBURGSUND Döda djur ligger intrasslade i tång och rep. Stranden är full av flaskor, plastförpackningar och sopor.

Nedskräpning och den Jutska strömmen förvandlar Västkusten till Europas soptipp.

– Det är en katastrofsituation, säger Tomas Eriksson på strandstädarprojektet Pelagiska.

Text: Frida Söderlund  Foto: Andreas Bardell

e har städat på ön utanför Hamburgsund i snart en vecka, men på grund av helgens storm är det som att de tvingas börja om.
Utmed strandkanten ligger stora tångsamlingar.
Men där ligger också plast.
Rep, skräp, engångsartiklar och petflaskor. Fiskeredskap, mediciner och kanyler.
Topspinnarna bland tången är tusentals.

Kustlinjen i Bohuslän liknar en avfallsstation. Här flyter det in fem badkar med plast – varje timme.

– Det är en katastrofsituation. Jag tror inte att man förstår hur illa det är förrän man ser det själv, säger Tomas Eriksson på strandstädarprojektet Pelagiska.

Från vårkanten fram till september har Pelagiskas siffra på plockat skräp i skärgården i Tanums kommun redan nått 30 ton.

– Det går att hitta plast en och en halv meter ner i marken. Det är förpackningar från 60- och 70-talet, säger Emil Olofsson på Pelagiska.

En säl har strandat på stranden en bit bort. Den är död precis som fågeln som ligger intrasslad bland rep och tång.

Det är inte sällan fåglar här ute hittas med plast i magen.

– Vi har sett fåglar som svultit ihjäl för att de ätit plast. Fågelungar dör av undernäring för att de får stopp i matsmältningssystemet. Man kan också se bon som fåglar byggt av skräp och plast, i tron att det är naturligt material, säger Cilla Eklund, på Västkuststiftelsen.

Stranden, som ligger på en ö 20 minuter från Hamburgssund, är full av mikroplaster. Vid första anblick ser det ut som ljusa stenar eller krossade snäckskal. Men det är plastpellets.

Längre söderut, mot Tjörn, finns större vrakvikar. Skräp och bråte flyter upp och samlas på hög i dalarna mellan klipporna.

Ändå sägs det att drygt 70 procent av det som hamnar i havet till slut landar på botten.

Situationen längs den svenska idyllen är enligt strandstädarna katastrofartad. Här plockades totalt 280 ton plast under 2018.

Västkuststiftelsen, som jobbar med att förvalta reservat i Västra Götalands och Hallands län, samarbetar med entreprenörer för att städa upp i skärgården.

På grund av strömmarna i Atlanten hamnar väldigt mycket skräp just här.

Bohuslän förvandlas via Jutska strömmen till Europas soptipp.

Pelagiska hittade hela 6 ton plast – på en endast 30 meter lång strand.

– Det är nedskräpningen som gör att det ser ut såhär. Den jutska strömmen drar med sig material från Nordsjön och Nordatlanten. I stora delar av världen har man öppna soptippar och mycket kan härledas från dem, säger Cilla Eklund.

– I Sverige brukar man säga att 80 procent av det som hamnar på marken till slut hamnar i havet. Det spolas ut genom dagvattenbrunnar eller genom diken som sedan mynnar ut i havet.

Samtidigt fortsätter världens plastkonsumtion att öka. Mellan 5 och 13 miljoner ton skräp hamnar därefter i våra hav varje år.

Strandstädarna i Sverige upptäcker hela tiden nya vikar och nya stränder som behöver städas.

– I år har vi städat bort 30 ton skräp från stränderna. Vi är glad för varje säck vi fyller, vilket kanske låter konstigt. Men om man hade tänkt på hur illa det egentligen är då hade man inte orkat, säger Tomas Eriksson.

Så här kan du hjälpa till

• Alla är välkomna att strandstäda. Det finns frivilliga organisationer som samordnar strandstädning för privatpersoner, skolor eller idrottsföreningar.
• För att få stopp på nedskräpningen i havet måste människor minska sin plastkonsumtion. Det går att göra genom att säga nej till plast när man handlar, ta med egna take away-produkter till restauranger och caféer, och att byta ut plastprodukter mot produkter i annat material.
• Återvinn din plast och använd slut på plastprodukter du behöver i din vardag. Kasta inte plastprodukter i onödan om de går att använda igen.
• Sluta använd engångsmaterial i plast.

Källa: Västkuststiftelsen